Det blir allt tydligare att regeringen har stor skuld i det dåliga ekonomiska läget för SAS. Jag kommenterade detta bland annat i söndagens Agenda. Bland regeringens första beslut när den tillträdde 2006 var att ta bort SAS från försäljningslistan och behålla det i statlig ägo. Hade man sålt då, som Miljöpartiet krävde, hade man kunnat få ut flera miljarder kronor till skattebetalarna. Nu är statens ägande i SAS bara värt några hundra miljoner kronor. SAS ekonomiska problem kan knappast kommit som någon överraskning för regeringen. Redan under förra mandatperioden varnade vi i miljöpartiet för att just den situation vi nu ser skulle uppkomma. När den borgerliga regeringen valde att pumpa in först 1,4 miljarder och senare ytterligare 1,1 mdr kronor i SAS trots att det var uppenbart att de strukturella problemen i SAS, som gjorde att de inte klarade konkurrensen på flygmarknaden, inte var på väg att lösas. Redan då sa vi att skattepengarna skulle försvinna och vi skulle komma tillbaka till samma ekonomiska problem i SAS men med 2,5 miljarder kr mindre för skattebetalarna. Regeringen klarade inte att på ett ansvarsfullt sätt hanterna skattebetalarnas pengar.
Det är intressant att regeringen som säger sig vara för begränsat statligt ägande gång på gång kämpat för att staten ska fortsätta köra flygplan. Som om det inte kunde skötas bättre av privata aktörer? Nu visar det sig att regeringen vikt ner sig totalt i förhandlingarna om SAS medan Norge är det land som tryckt på för fortsatta privatiseringar. Vår regering, som i debatt efter debatt i riksdagen pratat om att staten bara ska äga företag när det fyller viktiga samhällsintressen, säger en sak men agerar på ett annat. Reinfeldts linje att moderaterna ska bli ett statsbärande parti verkar leda till att man kastar allt vad ideologi heter över bord. Är det ett vinnande recept? Vi får se vad väljarna säger i valet 2014.
