Regeringens flyghaveri

Det blir allt tydligare att regeringen har stor skuld i det dåliga ekonomiska läget för SAS. Jag kommenterade detta bland annat i söndagens Agenda. Bland regeringens första beslut när den tillträdde 2006 var att ta bort SAS från försäljningslistan och behålla det i statlig ägo. Hade man sålt då, som Miljöpartiet krävde,  hade man kunnat få ut flera miljarder kronor till skattebetalarna. Nu är statens ägande i SAS bara värt några hundra miljoner kronor. SAS ekonomiska problem kan knappast kommit som någon överraskning för regeringen. Redan under förra mandatperioden varnade vi i miljöpartiet för att just den situation vi nu ser skulle uppkomma. När den borgerliga regeringen valde att pumpa in först 1,4 miljarder och senare ytterligare 1,1 mdr kronor i SAS trots att det var uppenbart att de strukturella problemen i SAS, som gjorde att de inte klarade konkurrensen på flygmarknaden, inte var på väg att lösas. Redan då sa vi att skattepengarna skulle försvinna och vi skulle komma tillbaka till samma ekonomiska problem i SAS men med 2,5 miljarder kr mindre för skattebetalarna. Regeringen klarade inte att på ett ansvarsfullt sätt hanterna skattebetalarnas pengar.

Det är intressant att regeringen som säger sig vara för begränsat statligt ägande gång på gång kämpat för att staten ska fortsätta köra flygplan. Som om det inte kunde skötas bättre av privata aktörer? Nu visar det sig att regeringen vikt ner sig totalt i förhandlingarna om SAS medan Norge är det land som tryckt på för fortsatta privatiseringar. Vår regering, som i debatt efter debatt i riksdagen pratat om att staten bara ska äga företag när det fyller viktiga samhällsintressen, säger en sak men agerar på ett annat. Reinfeldts linje att moderaterna ska bli ett statsbärande parti verkar leda till att man kastar allt vad ideologi heter över bord. Är det ett vinnande recept? Vi får se vad väljarna säger i valet 2014.

Comments { 0 }

Satsning på sol och vind ger elöverskott

Det finns många missuppfattningar och felaktiga beskrivningar av utvecklingen på energiområdet i Tyskland. En missuppfattning är att beslutet att stänga ner kärnkraften leder till elbrist. Verkligheten talar ett annat språk.

Enligt Spiegel har Tyskland hittills i år exporteras mer el till grannländerna än någonsin. Det framgår av de preliminära siffrorna från branschföreningen för tysklands energiföretag (BDEW). Under de första tre kvartalen 2012 flödade 12,3 terawattimmar el över gränserna från Tyskland till grannländerna. Detta motsvarar produktionen från två stora kraftverk som kontinuerligt levererar el under hela denna tid.
Jämför man med samma period förra året, innan beslutet att stänga kärnkraften, är skillnaden stor. Då var Tyskland enligt den nationell statistik nettoimportör av el. Underskottet uppgick till 0,2 TWh.
Enligt analytikerna är det den snabba utbyggnaden av förnybar energi som skapar elöverskottet. Stora mängder vind-och solel dämpar priset på elbörsen. ”Nedgången i priserna leda till mer el från Tyskland exporteras till grannländerna,” rapporterar Bloomberg New Energy Finance.

Rädslan för att en avveckling av kärnkraften skulle leda till elbrist har alltså ingen förankring i verkligheten. Med en genomtänkt och offensiv energipolitik kan en avveckling som möts av snabbt ökad produktion från förnybara energikällor leda till elöverskott och sjunkande elpriser. Samtidigt förväntas den tyska energiomställningen skapa hundratusentals nya jobb. Tyskland har visat att det går. Det som har hänt i Tyskland och som vi fortfarande väntar på i Sverige är en tydlig politisk vilja och en smula mod från regeringen.

Comments { 0 }

En ny spik i kärnkraftens kista

Veckans nyhet var att Eon lämnar den finska marknaden och framför allt kärnkraftsbolaget Fenovoima som planerar för ett nytt kärnkraftverk i norra Finland. En av finlands största tidningar, Helsingin Sanomat, rubricerar sin nyhet om Eons reträtt med ”Kraftverksprojektet i Pyhäjoki ser ut att vara på väg att falla.” Eon har nyligen också lämnat kärnkraftsprojekt i Storbritannien. När ett av Europas ledande energibolag på bred front skyr kärnkraftsprojekt borde de som sjunger kärnkraftens lov tänka efter en extra gång. Kan det vara så att kärnkraften förutom att den är miljömässigt och säkerhetsmässigt tveksam även straffar ut sig strikt ekonomiskt?

En annan intressant fråga är vad det innebär för regeringens stolta kärnkraftsplaner i Sverige. Om Eon som storägare i Oskarshamnsverket inte längre tror på kärnkraften som framtida energikälla, hur stora är då möjligheterna att bygga nya reaktorer där? Kanske kan vi se fram emot att Eon istället avvecklar Oskarshamnsverket frivilligt på grund av bristande lönsamhet inom kort?

Comments { 0 }

Peak Oil i riksdagen

Igår kväll debatterade jag Peak Oil med Energiminister Anna-Karin Hatt. Jag hade egentligen riktat min interpellation till finansministern men han hade uppenbarligen inte lust att debattera frågan utan lämnade över den till energiministern. Det var synd eftersom frågan var inriktad på effekterna av Peak Oil på svensk ekonomi och inte på miljöbilspolitiken som ministern nu ägnade sin tid åt att debattera. Mest bekymmersamt är att ministern i svaret hänvisar till att IEA och Energimyndigheten anser att minskad tillgång på konventionell olja kan kompenseras genom ökad produktion av olja från tjärsand och omvandling av fossilgas till flytande bränsle. Dels är det tveksamt om den bedömningen verkligen stämmer, det skulle krävas ökad produktion på en nivå vi idag inte är i närheten av, dels skulle klimateffekterna av en sådan förändring bli katastrofala. Efter debatten kan man konstatera att regeringen inte tar problemen med Peak Oil på det allvar de förtjänar.

Hela debatten finns att se på riksdagens hemsida här

Här är interpellationstexten som vi debatterade kring:

Interpellation

2011/12:355 Effekter av peak oil på svensk ekonomi

av Per Bolund (MP)

till finansminister Anders Borg (M)

Ett ökande antal experter och kommentatorer varnar för att eran med billig olja är över och att en minskad oljeutvinning är högst sannolik inom det kommande decenniet. International Energy Agency (IEA) har bedömt att produktionstoppen för konventionell olja nåddes redan 2006. Den amerikanska armén ser allvarligt på peak oil-problematiken och har bedömt att redan 2015 kan efterfrågan på olja överskrida produktionskapaciteten med 10 miljoner fat olja per dag. Organisationen Association for the Study of Peak Oil and Gas (ASPO), som företräds av professor Kjell Aleklett, bedömer att tidpunkten för jordens maximala oljeutvinning inträffar under de närmaste åren.

I dag finns 98 oljeproducerande länder i världen. I 60 av dessa minskar redan utvinningen. Sedan 2005 har den globala oljeutvinningen varit i stort sett statisk på 85–87 miljoner fat olja per dag. Mängden nyupptäckt olja i reservoarer nådde sin topp redan på 1960-talet och har därefter minskat. Med dagens takt för upptäckt av nya oljefyndigheter hittar man i världen ett fat olja på samma tid som tre fat förbrukas.

Samtidigt som en produktionsminskning närmar sig växer förbrukningen av olja. Enligt IEA förväntas oljeförbrukningen växa till 95 miljoner fat olja per dag år 2015 och till 106 miljoner fat per dag 2030. För att tillfredställa denna ökade efterfrågan skulle det krävas nästan sex gånger mer oljeutvinning än den som sker i dag i världens största oljeexportör, Saudiarabien. Kombinationen av ökad förbrukning och krympande produktion riskerar med stor säkerhet att leda till minskad oljetillgång, osäkrare oljeförsörjning och ökande oljepriser.

Även om Sveriges oljeanvändning har minskat sedan oljekriserna på 1970- och 1980-talet är svensk ekonomi fortfarande mycket sårbar för dramatiska förändringar i pris och tillgång på olja. Vårt trafiksystem är exempelvis till ca 95 procent beroende av oljeprodukter. Inom viktiga näringar som jord- och skogsbruk, gruv- och stålindustri är delar av produktionen helt oljeberoende. Även stora delar av den svenska välfärden är beroende av olja för att fungera.

Regeringen har via Expertgruppen för miljöstudier tagit fram en rapport som ger en annan bild av riskerna med peak oil (Öysten Noreng, Peak Oil – En ekonomisk analys. Expertgruppen för miljöstudier, rapport 2012:2). I rapporten hävdas att oron för peak oil är överdriven och att den minskande oljetillgången kan mötas genom ökad prospektering och användning av biobränslen utan att konsekvenserna för ekonomin behöver bli stora. Rapporten tar dock sin utgångspunkt helt i ekonomiska teorier och tar inte hänsyn till fysiska begränsningar i exempelvis möjligheten att öka utvinningen av olja.

Jag vill med bakgrund av detta fråga finansministern:

Avser finansministern att utreda hur Sveriges ekonomi skulle påverkas vid en kraftig fördyring av oljepriset eller vid periodvis uteblivna oljeleveranser?

Vilka åtgärder avser finansministern att vidta för att minska effekterna på svensk ekonomi av peak oil?

Comments { 0 }

Missförstånd i DN

Idag är jag med i ett reportage i DN om regeringens förslag till beskattning av ägare till riskkapitalbolag. Tyvärr har det smugit sig in ett fel i artikeln, där det framstår som att vi ska samtala med Sverigedemokraterna om den här frågan. Det stämmer inte. Vi för aldrig förhandlingar med Sverigedemokraterna som är det parti som ligger absolut längst ifrån oss i så gott som alla frågor. Det jag däremot sa var att det kanske blir en majoritet i riksdagen för vårat förslag att skicka tillbaka ärendet till regeringen och kräva att de återkommer med nya skatteregler för riskkapitalbolagen. Vi kan ju inte förhindra sverigedemokaterna att rösta för våra förslag.

Däremot anser jag att regeringens förslag till en gräddfil i beskattningen av ägare till riskkapitalbolag är hårresande och inte bör godkännas. Det är märkligt att regeringen mitt under ett antal pågående rättstvister mellan skatteverket och riskkapitalbolag går in och ställer sig på bolagens sida. Man genomför i praktiken nästan exakt det förslag som riskkapitalbolagen själva har föreslagit. Det går emot den princip vi har i Sverige om likabeskattning av inkomster och visar med tydlighet hur ihålig regeringens retorik om minskade ekonomiska klyftor är. När det kommer till kritan sänker man gärna skatten kraftigt för några av Sveriges rikaste personer.

Comments { 0 }